Bland litteraturens förenade nationer

Förenade för det fria ordet ”P som i poesi. E som i eldsjäl. N som i nakna sanningen.” Så presenterade svenska PEN-klubbens dåvarande ordförande Erik Hjalmar Linder föreningen vid mitten av femtiotalet. Beskrivningen är relevant även om förkortningen står för att föreningen organiserar skribenter och redaktörer: Poets, Playwrights, Editors, Essayists, Novelists. Den svenska PEN-klubben grundades 1922 som en del av den då nystartade internationella PEN-rörelsen. Numera är PEN en världsomspännande solidaritetsförening för litteraturens och författares frihet. Men det dröjde till efterkrigstiden innan PEN fann denna roll. Johan Svedjedals bok – den första om den svenska PEN-klubben – fokuserar på hur det gick till när PEN under sina första decennier trevande förvandlades från middagsätarklubb till aktivistisk organisation. Han beskriver den svenska klubbens tillkomst, utveckling och gradvisa inlemmande i det internationella arbetet – där tongivande svenskar efter hand kom att få ledande roller. Omslagsformgivare:Nina Ulmaja